När Margarethas pappa, Erik Abrahamsson Leijonhufvud, avrättas i Stockholms blodbad 1520, går arvet till hans son Sten. Med fadern borta och riket i förändring vill Sten befästa sin ställning – inte ute på en ö i sjön, utan på fast mark. I ett brev från 1551 kallar han sig för sista gången “Herre till Loholm”. Kort därefter inleds en av de mest ambitiösa slottsflyttar i svensk historia: borgen på ön börjar monteras ned och Gräfsnäs slott tar form på land.

Men Sten får aldrig se slottet färdigställt. Han dör 1568, svårt sårad under maktkampen mot kung Erik XIV. Bygget fullföljs nu i stället av hans änka, Ebba Månsdotter Lilliehöök – en stark och inflytelserik kvinna som under årtionden kommer att styra Gräfsnäs med järnhand.

Vallgravar grävs, försvarsverk byggs, och tegel hämtas från ett nyanlagt tegelbruk på andra sidan sjön. Det nya slottet blir både vackrare och strategiskt viktigare än tidigare.

Gräfsnäs är beläget vid en av 1500-talets viktigaste handelsleder, som går från Lödöse via Skepplanda och genom skogen Risveden. Bara fyra mil västerut ligger Bohus fästning – då i dansk/norsk ägo. Att bygga upp en stark svensk närvaro här är inte bara praktiskt, utan en medveten strategi för att befästa makten, kontrollera handeln och försvara riket.

Slottet blir nu långsamt ett maktcentrum i Västergötland – mitt i gränslandet mellan politik, ekonomi och militär strategi.

Kopparstick Gräfsnäs 1500-talet: Från Sueciaverket, Swidde, Willem / Dahlbergh, Erik