Livet på Gräfsnäs handlade inte bara om makt och flärd. Här finns också spår av vardagens slit – som denna enkla timmerbyggnad.

Soldatstugan var en gång hem åt en soldat vid torp 326 under Västgöta-Dals regemente. Den flyttades hit från Torps rote i Erska socken.

Vi befinner oss i slutet av 1600-talet. Kungen har infört ett nytt militärt system – indelningsverket. Bönderna delas in i grupper, så kallade rotar. Varje rote får ansvar för en soldat: de ska bygga hans stuga, ge honom ved, mat och en liten lön. I gengäld står han redo att försvara landet.

Stugan är byggd efter general Erik Dahlberghs riktlinjer – men alltid med tillägget ”efter varje orts sed”. Den skulle smälta in i landskapet, se ut som ett vanligt allmogehus.

Vart tredje år har soldaten rätt till en så kallad syn. Då går kaptenen, rotebönderna och en skrivare runt torpet och granskar om något behöver åtgärdas. Soldatens hem är hela rotens ansvar.

Den första soldaten här hette Lars Svan och skrevs in 1694. Den siste var Johannes Carlsson Holander, antagen 1883. När indelningsverket avskaffas 1901 förlorar torpen sin militära funktion. Men många står kvar – som tysta vittnen om en tid då varje by hade sin egen soldat.

Den här stugan köptes in 1935 från Molanders torp och flyttades hit året därpå. Den inreddes med föremål från trakten – och visar än idag hur en indelt soldat kunde leva sitt liv, år efter år, i fredstid.

Foto: Solveig Areschoug Pettersson