Här i Gräfsnäs slottspark möts historia och nutid, natur och kultur, människors minnen och nya upplevelser. Att platsen finns kvar – öppen och levande – är ingen tillfällighet.

Allt börjar år 1911, när området köps av Västgöta–Göteborgs Järnväg. Då är Gräfsnäs slutstation på en av Sveriges mest natursköna järnvägslinjer. Tanken är att skapa ett utflyktsmål för tågresenärer, med plats för bad, dans, picknick och fest.

Med tiden blir Gräfsnäs en folkkär destination, dit människor kommer för att fira midsommar, lyssna på musik och känna historiens närvaro bland ekar och ruiner. När järnvägen förstatligas 1946 skänks parken vidare till Erska kommun med ett tydligt villkor: området ska för all framtid vara tillgängligt för allmänheten.

Åren går. Järnvägen läggs ner. Rälsen rostar. Men i slutet av 1960-talet väcks en dröm till liv: att låta tågen rulla igen. Med ideella krafter börjar arbetet. Skarvspik slås. Vagnar renoveras. Lok väcks ur dvala.

År 1970 invigs Anten–Gräfsnäs Järnväg som museibana – ett levande järnvägsmuseum på smalspår, där ånglok och vagnar från tidigt 1900-tal åter blir en länk mellan historia och nutid. Till en plats där verkligheten överträffar dikten och historiens vingslag drar som en kall kåre längs ryggraden.

Foton: Solveig Areschoug Pettersson